onsdag 13 mars 2013

Hänga på en skör...gren?

Kan inte riktigt bestämma mig för titel på detta fenomen jag hittade i trädet vid vårt garage.

Hänga på en skör tråd? eller Survival of the fittest?


Coolt, hursomhelst! Inte en enda liten istapp någon annanstans i trädet.

tisdag 12 mars 2013

Kors i taket!

Plötsligt händer det!

ALLA tyckte om den nya maträtten igår.

Ni förstår inte hur stort det är. 6 personer, inklusive 4 barn som alltid har olika åsikter, sa enhälligt: "Det här var gott, mamma!" (Ja, jag och Daniel undvek just det sista ordet. ;))

Tipset kom från underbara N. TACK!

Fransk kycklinggryta rekommenderas härmed till ALLA! Man behöver inte äta alla svampar om man är barn/inte gillar det. Men en behöver man smaka. (Och de var jättegoda!)

OCH för att göra det ännu bättre går det jättefort att laga! Så det är inget att tveka om, tina kyckling och laga. NU!

lördag 2 mars 2013

Sovmorgon!

Efter nattens hämtning av London-resenärer blev vi lite trötta... Vid 11-tiden tyckte de andra barnen att det var nog. Ett efter ett kom de in i vårt rum och jag såg framför mig hur vi kunde ligga och myyyysa hela familjen i sängen. Men som vanligt blev det ett veritabelt virrvarr av armar, ben, skrik, fnitter och skratt. Jag förflyttade mig ganska raskt därifrån. Det är bekvämare att se på dem lite på avstånd.

Frukost blev det inte förrän 12.30! Men då pappas amerikanska pannkakor.

Om ni nu förfasas över denna familjs lördagsrutiner vill jag bara rikta er uppmärksamhet till denna artikel. Älskar nr 1: Du får mer energi. Really?!?!

Nu ska jag sova igen. Imorgon väntar namnvälsignelse av barnens nya kusin S i Örebro. Härligt.

fredag 1 mars 2013

Seeeent inlägg

Det är ju sportlov - så jag har lov att vara uppe så här sent. (Kl är 23.25 just nu...) Vissa har undrat när jag kommenterat saker på FB efter kl 22. Men som sagt, det är ok!

Väntar på att Daniel o Olivia ska landa så jag kan åka och plocka upp dem. Jag utgår från att de kom med planet - trots allt. Vet inte riktigt vad man ska tänka när mannen skriver i ett sms, 10 min innan avgång:

"Vi har haft lite strul. Kan inte ringa nu. Vi ses inatt."

Åååååkej?!

Men han har inte hört av sig mer, så jag räknar med att de landar snart. Spännande.

Annars var dagens stora begivenhet Tekniska muséet. Pappan min var alldeles lyrisk över alla aktiviteter som fanns för barnen, tjusigt presenterade med youtube-filmer och annat på hemsidan.

Så kl 1200 var vi där. Jag, killarna, kusinerna O och C och morfar själv såklart. FEM timmar senare gick vi hem. Och då hade vi inte ens klarat av ens hälften av stället, kändes det som.

Vi träffade nästan hela familjen B där också. Så roligt! De hade smart nog bokat upp en filmstudio. Vi fick hänga på dem och barnen fick spela in ett nyhetsprogram. Det programmerades även robotar, styrdes grävskopa, testades kroppens olika förmågor, tittades på experimentsshow, tittades på 4Dbio, osv, osv.

Jag och treåringen hängde mest vid "berget". Det gick knappt att få honom därifrån. Och lyckades jag så...uttryckte han sin stora vilja att gå tillbaka. Högt och ljudligt. Men vi hade rätt trevligt. Han älskade att vara kungen av världen. Det är inte så ofta man får vara det när man är yngst... Inte utan kämpande i alla fall. Gullgroda.

Familjen B har investerat i ett årskort. Smart drag. Ska man komma igenom hela muséet (hur ska man egentligen stava det?? nu har jag bara kopierat web-adressen) behövs det.

Tack morfar för en härlig dag!

Hans självvalda pose när han besegrat "berget" på ca 50 cm...no kiddin'!

Annars är det här en poppis pose...Han ÄR kungen av världen. När han själv får bestämma.
Det blir inte bättre än så här. Styra en riktigt grävskopa.

Väderflickan C

Gäst i TV-programmet: Byggare Bob. "Jag bygger hus, räddar liv och spelar fotboll."

Andra TV-gäster in the making... Kusin O är under masken. Går inte att se. Läskigt.
Fem timmars museum har sin tribut!

torsdag 28 februari 2013

De bästa!


Trots dagens sol ute, var det lite mindre sol inne i mig idag. Inte så roligt. Men tack vare dessa två återvände lugnet. Och solen inombords. TACK!
Vad skulle jag göra utan dem??
Jag älskar de här två; mamma o pappa!

onsdag 27 februari 2013

I'm walking on sunshine!

Det är inte klokt vad solen har för inverkan en vanlig onsdag i februari. Och plusgrader. Och fågelkvitter. Och en helt blå himmel. Jag kände mig helt förvandlad, inombords. Plötsligt fanns hopp om våren, ljusare tider, varmare tider,  enklare tider. Åh, vad det var underbart! Det här en härlig känsla att gå på solsken. ;)

Plötsligt gjorde det inget att åka till pulkabacken. Det var rent av en fröjd. Det var så varmt att vissa jackor och mössor gled av. Det gick inte att ha dem på sig. HURRA! Lite kompisar till barnen på det och det är en höjdardag!

Benjamin följde med grannarna till Sundsta(?)/Siggesta(?) gård. (Minns inte vad det hette.) De hade en fantastisk förmiddag där. Med både skridskor och pulkaåkning. Japp, han kan åka utan stol eller träbock nu. "Jag åker jättefort fram nu, mamma!"

Rapporten från England, där Daniel och Olivia befinner sig, är endast positiv den med.

Lägg på lite "livsåskådningsprat" i grannens hall mitt bland alla barn och matos = en underbar dag! Fler sådana tack.

(Och om jag nånsin måste flytta härifrån, måste jag ta med mig våra vägg-i-vägg-grannar! Det går inte annars. Hur skulle jag/vi överleva annars?)

Kompisar!

Skulle ni våga mopsa upp er mot det här gänget, eller?

tisdag 26 februari 2013

Vad är oddsen?

Båda pojkarna somnade som utslagna furor (hur ser såna ut?) ikväll. Varit en intensiv dag med en morfar som tog dem och kusin till Armémuseum. Efter att hört en lång utläggning först från äldre bror och sedan yngre bror om alla hemskheter (fast enligt dem själva var det bara "superroliga saker" man fick se) man kunde se där, undrade jag hur många mardrömmar de skulle drömma inatt.

- Inga!

Var det självklara svaret. Vad bra då!

Efter ungefär 40 minuter vaknar yngre bror med högljudd gråt och tårar som rinner. Inte riktigt kontaktbar. Ni vet, sådär jätteledsen men kan inte kommunicera.

Preciiiiis när jag fått honom lugn sätter sig äldre bror upp i sängen med ett illvrål. Inte riktigt kontaktbar. Ni vet, sådär jätteledsen men kan inte kommunicera.

Vad är oddsen för att det händer minuterna efter varandra? Nån som kan räkna ut det? Skumt. OCH att de reagerade precis likadant. OCH det gick över lika fort för dem båda. Ännu mer skumt.