Vårt nya mirakel

Här är han! Efter lite övertalning beslöt han sig för att komma ut den 18 juni - tack och lov! Men han är väl värd sin väntan. Söt som få och gulligare än resten och dessutom supersnäll. Han är hela familjens lilla guldklimp, som de andra syskonen nästintill slåss om att få hålla. Lyckan är här!
Alldeles ny.

Som sagt, sötare finns inte.

Nu har vi en av varje: en blond flicka och pojke, och en mörkare pojke och flicka.

Benjamins självklara stolthet över sin lillebror lyyyyser.

Mitt liv just nu

Magen först - everything else is just a blur...


Kommer det nånsin en tid då nåt annat kommer i fokus?? Jag väntar.

Slutet närmar sig

Man vet med säkerhet att slutet är nära (av graviditeten alltså, inget annat) när man sitter på kvällen och önskar att fjant-värkarna helt plötsligt skulle bli riktiga och man VILL föda barn...

Bara så att ni vet. Två veckor i teorin kvar, och fyra i praktiken baserat på det tre tidigare erfarenheterna... Suck. Det är lååååångt, när man sitter där på kvällen. För att inte tala om hur låååååång tid det är kvar när man måste vända sig i sängen.

Men snart så.

Ordspråk och dess betydelse

Sitter vid matbordet. Stämningen är trivsam, men börjar slå över till det där fnitter-och-tjafs-stadet-vi-tänker-inte-göra-som-mamma/pappa-säger. Ett tillstånd jag minns mycket väl från barndomen. Det var så roligt att det bara inte gick att sluta, hur mycket mamma/pappa än sa till. Tills de var tvungna att bli riktigt arga vill säga... Och nu sitter jag själv där med en liten hop ungar som fnittrar och skrattar så de kvider och inte kan gör som jag säger. Aaarrrrgggghhhhhhh, kan jag bara säga.

Men innan jag idag hunnit komma till arrrggghhh-tillståndet, men samtidigt börjar tröttna på att mackorna fortfarande inte är uppätna, säger O, som alltid har lite svårt att skynda sig:

-Men mamma, ett gott skratt förlänger livet!

Och ja, det är sant. Men härmed lyckades hon samtidigt få till en helt ny innebörd.

Livet förlängs av skrattet i den betydelsen att allting går mycket långsammare!

Vi skrattade alla en lång stund till. Mackorna blev inte uppätna på lika lång stund.

(Jag skaaa försöka se det komiska i situationen nästa gång också. Kan inte lova att jag lyckas.)

Vill du le en gång till idag?

Klicka på det här klippet! Vilken UNDERBAR idé! Nästa gång vi möts på T-centralen vet ni vad som händer...



Erkänn, man fäller nästan en liten tår av glädje! (Ja OK, jag är gravid, men liiiite känslosam blir man väl??)

Hoppsan, jag vet inte vad som hände med storleken på klippet. Vet inte vad man ska ändra i html-koden. Sorry.

Ledig måndag

Studiedag. Vad göra? Mycket gravid mamma. Mycket trötta tjejer. Mycket energisk kille.

Tur att svägerskan har planeringsenergi som räcker åt mig. Andy's lekland stod på schemat. Efter lite eftertanke packades matsäcken ner i väskan och barnen i bilen, och vi gav oss iväg.

Kusiner och kompisar hade så roligt att svetten bokstavligen stänkte omkring dem och tre timmar flööööög iväg. Vi stannade t.o.m. kvar lite längre än kusinbilen. Blev dryga fyra timmar innan jag fick med mig tre mycket motvilliga barn därifrån.

"Åh, det var så roligt. Vi MÅSTE åka hit igen."

Och absolut. Att hitta ett ställe där alla barnen trivs, är värt sin vikt i guld. (Tydligen tycker leklandet det själva också, för de vet att ta betalt! Så vi får se när vi lyxar till det så här igen.)


(Ni får låtsas att bilden är upprätad och röda ögon borttagna. Jag har bestämt att de är så söta att det inget gör just nu.)

Äntligen födelsedag!

Till slut (!) kom så lördagsmorgonen då Benjamin ÄNTLIGEN skulle få egna paket och frukost på sängen. I mitt stilla sinne tänkte jag att han inte skulle gå med på/tycka att det var nån mening med att gå upp och lägga sig i sängen igen för att vänta på oss. Men absolut, inget snack!
-Ska du gå upp och lägga dig då, B?
-Aaaa, få mina 'ket. Mamma, f'kost åsså.
-OK. Vi kommer snart.

När vi sen kommer in i hans rum ligger han helt stilla och fint under täcket nästan ända tills vi sjungit klart. Sen är det dags! PAKET!!!!!!


F'kost

"Tle' åj"

Kameran försvann sen iväg med pappa och tjejerna till Gotland, så det blev inte så mycket mer fotat denna dag. Men jag och B hade en härlig dag (ja, en helg till och med) alldeles själva. Jättemysigt. Födelsedagseftermiddagen tillbringades dessutom med "moffa" och "mommo", så bättre kunde han inte ha det.

Men nu kan vi pusta ut. Han HAR fyllt tre år. Gullungen.